Idag hade vi ett seminarium där vår basgrupp skulle läsa boken livet en gång till av Peter Brusen och sedan diskutera boken. Det var kul att diskutera och se hur de andra tänkte och kände om boken. 

Rekommenderar boken starkt. Boken handlar om Peter Brusén, tidigare enhetschef vid Socialstyrelsens handikappenhet. Han berättar om hur hans liv förändrades på ”tre sekunder” i samband med en semesterresa till Hawaii i maj 2000.

När han Body surfade föll han rakt genom en vågen och bröt ryggen, och är sedan dess förlamad. I boken berättar han om sin kamp mot smärtan, sorgen och hur en svår kris kunde vändas till ett nytt oberoende liv. 

Boken var rolig att läsa för det kändes som att läsa en självbiografi och inte som att läsa kurslitteratur och man får lär sig så mycket om hur det är att vara handikappad och hur livet levs vidare efter en svår tragedi. 

 När jag läste boken tänkte jag mycket på det om hur man som socionom ex kurator , handläggare eller socialsekreterare bemöter människor som varit med om livsavgörande skeenden? Hur kan man som socionom i sådana situationer se, bli delaktig i och lindra lidandet? Detta och andra frågor diskuterade vi bland annat i en timma på seminariet och sedan var vi klara. 

Efter seminariet skulle vår basgrupp luncha tillsammans men eftersom jag åker till Göteborg idag kunde jag inte delta. 

Just nu sitter jag på tåget hem till Göteborg. Har inte så mycket i skolan just nu. Har två föreläsningar nästa vecka men jag känner att jag inte behöver gå på de. Fokuserar mer på hemtentan som ska in den 4:e november. Det är det sista som vi ska gör i denna kurs. 

 Jaja nog om hemtentan denna vecka gäller Göteborg och det ska bli så kul att träffa min familj och vänner och äta mammas goda kurdiska mat.